Vanliga frågor

Här hittar du användbara svar på de vanligaste frågorna om kikarsiktesteknik, rödpunktsikten, kikare och belysningsteknik.

Kikarsiktesteknik

Vad händer med riktmedlet vid förstoringsbyte?

Hur riktmedlet beter sig vid förstoringsbyte bestäms av dess läge i kikarsiktet. Ett kikarsikte har två bildplan. Om riktmedlet befinner sig i det första bildplanet förstoras det med vid förstoringsbyte, och storleksförhållandet (täckningsmåttet) mellan riktmedel och mål förblir alltid detsamma. Därigenom är det möjligt att, med ett känt avstånd mellan riktmedlets streck, uppskatta målets avstånd i alla förstoringssteg. Med riktmedlet i det 2:a bildplanet förblir riktpunktens storlek alltid konstant. Vid olika förstoringssteg uppstår därmed även olika täckningsmått för riktmedlet. En avståndsuppskattning är här knappast längre möjlig. Med denna variant är dock ett rent skott möjligt även på längre avstånd, eftersom riktpunkten täcker mycket lite av målet.

Vad är skillnaden mellan ett dagljusriktmedel och ett skymningsriktmedel?

Fram till början av 90-talet fanns endast kikarsikten utan belysning i omlopp. När man enats om att ett belyst riktmedel inte utgör en överträdelse av den tyska jaktlagen (Bundesjagdgesetz) upplevde kikarsikten med belyst riktmedel en verklig boom och är i dag standard i jaktbruket.
Det är likaså standard att ljusstyrkan hos ett belyst riktmedel kan regleras. Hos skymningsriktmedlet är denna inställbara ljusstyrkekurva anpassad till ögats uppfattning i mörker. På så sätt förhindras att målet överstrålas och att ögonen överbelastas. Grunden utgörs i de flesta fall av riktmedel 4. Vid dagsbruk skjuter man som vanligt genom riktmedel 4 utan att aktivera belysningen.
Tack vare den fortsatta utvecklingen inom diodtekniken är det i dag möjligt att erbjuda även kikarsikten med ett dagljusriktmedel. Som namnet antyder är denna belysningsvariant avsedd även för dagsbruk. De nutida diodernas höga effekt gör det möjligt att synliggöra riktpunkten under nästan alla ljusförhållanden. Även här är ljusstyrkestyrningen naturligtvis anpassad till ögats naturliga uppfattning.

Hur lång är batteriets livslängd?

Batteriers livslängd, oavsett typ, beror i avgörande grad på hur ofta de används och på omgivningsfaktorerna. Omgivningstemperaturen spelar därvid en avgörande roll. Även typen av belyst riktmedel är avgörande för batteriets hållbarhet. Dagljusriktmedel förbrukar på grund av sin högre ljusstyrka mer ström än skymningsriktmedel. Om kikarsikten ofta används vid kalla temperaturer avtar batteriets spänning snabbt. Det rekommenderas att byta batteri i början av jaktsäsongen. Då är du på den säkra sidan. Även ett reservbatteri i den varma byxfickan hjälper till att undvika otrevliga överraskningar under den vinterliga drevjakten.

Hur påverkar kombinationen kikarsikte och glasögon?

Glasögonbärare har alltid ett litet handikapp jämfört med icke-glasögonbärare. Genom användningen av ytterligare linser (glasögonglas) kan avbildningsfel uppstå som betraktaren upplever som ett förändrat synintryck och eventuellt som störande.
Varje kikarsikte har en dioptrikompensation som till en viss grad kan kompensera för en skytts synfel. Glasögonbärare (huvudsakligen personer som är korrigerade för avstånd) bör dock bära glasögonen även vid skjutning. Särskilt skyttar med astigmatism bör behålla glasögonen på vid skjutning. En astigmatism kan inte korrigeras med kikarsiktets dioptrikompensation, eftersom detta synfel är alltför individuellt utpräglat.
Avbildningsfel uppträder särskilt ofta vid skjutning med progressiva glas. På grund av dessa glasögonglas konstruktion har skytten endast en smal synkanal till förfogande. Om skytten vid anläggning avviker från denna synkanal uppstår bildförvrängningar som kan yttra sig i stjärnformigt fransiga ljuspunkter eller välvda riktmedelsstreck. Dessutom blir själva bilden oskarp.
Valet av glasögonbåge är likaså ett avgörande kriterium. Om bågen väljs för liten tittar skytten vid anläggning eventuellt direkt på bågkanten. Beroende på synfel kan då bilddubbleringar eller synfältsbortfall uppstå. Därför bör man se till att glasögonglasen har tillräckliga dimensioner, särskilt uppåt.

Rödpunktsikten

Hur monteras NOBLEX sight?

NOBLEX sight kan monteras på nästan alla vapen. Om monteringssättet får du sakkunnig rådgivning av din bössmakare. Ledande montagetillverkare erbjuder passande NOBLEX sight-adapterplattor för nästan alla vapenmontage. Även för det högkvalitativa SEM (Suhler Einhak-Montage) finns en adapterplatta tillgänglig, vilken dock måste anpassas individuellt till vapnet av en sakkunnig bössmakare.

Hur långt kan jag skjuta med NOBLEX sight?

NOBLEX sight har utvecklats för skjutavstånd från 20 m till maximalt 60 m — alltså typiska drevjaktsavstånd. Rent tekniskt är det säkerligen möjligt att skjuta även på längre avstånd. Men på grund av den enkla förstoringen och den tilltagande punkttäckningen blir då ett rent skott samt en säker bedömning av villebrådet betydligt svårare.

Måste jag hålla båda ögonen öppna när jag siktar?

Det är i princip möjligt att sikta med båda ögonen, men även med bara ett öga. Fördelen med att sikta med båda ögonen öppna är att man utnyttjar det största möjliga egna synfältet. Tack vare den enkla förstoringen uppstår vid seende med båda ögonen inga störande dubbelbilder där hjärnan tvingas tona bort det ena bildintrycket.

Varför framstår punkten inte som rund?

Punktavbildningens funktionssätt bygger på totalreflektion. Liksom varje reflektion kan även denna påverkas av vissa faktorer. Avgörande är här vissa ljuskällor som kan utlösa störande sidoreflektioner och därmed göra att punkten inte längre framstår som helt cirkelrund. Till dessa störande ljuskällor hör även den lågt stående solen som lyser snett framifrån.
En annan stor påverkansfaktor är det mänskliga ögat. Vårt öga har nämligen en tendens att inte avbilda punktformiga ljuskällor som sådana, särskilt när en viss ljusintensitet överskrids. Detta fenomen kan man mycket väl iaktta hos ett brinnande ljus. Om du tittar rakt in i lågan framträder en taggig korona kring den. Detta intryck uppstår enbart genom avbildningen i ögat.
Synfel, särskilt en astigmatism, kan likaså göra att punktformiga ljuskällor framstår som orunda eller taggiga. Detta synfel behöver inte nödvändigtvis inverka på de dagliga synuppgifterna och förblir därför obemärkt. Vid blicken på en punktformig ljuskälla framstår denna då oftast som taggig på ena sidan.

Kikare

Var finns NOBLEX kikare att köpa?

NOBLEX kikare finns att köpa i jaktfackhandeln, hos etablerade bössmakare, hos optiker och i fotofackhandeln.

Vilken är rätt kikare?

Lika mångsidigt som en kikares användningsområde är, lika stort är även urvalet av modeller. Men en sak gäller för alla. Användningssättet bestämmer typen av kikare. Om man behöver en kikare för vandring, för smygjakt, för pass i dagsljus, för drevjakt eller för söndagspromenaden väljer man en modell med kompakt byggform och en objektivdiameter mellan 30 mm och 42 mm. Kikarmodeller med objektivdiametrar över 50 mm använder man oftast vid pass eller vid stationära observationer.

Vilken skillnad finns mellan kikare med Porroprismor och takkantprismor?

Kikare med Porroprismor känns igen på att det finns en tydlig förskjutning mellan objektiv och okular, varvid objektiven i den binokulära anordningen av två kikare oftast är placerade utåt. Denna byggform går tillbaka på den av Ernst Abbe år 1893 patenterade utformningen, som grundlade kikarbygget. Porroprismor finns i två olika anordningar, varvid Porrosystem av första typen i dag dominerar. Från ungefär 20-talet utvecklades och tillverkades sedan i större antal även kikare med andra prismavändningssystem, varvid en som takkant utformad reflektionsyta här är typisk. Dessa system kan utformas utan axelförskjutning mellan in- och utträdande stråle. Typiska prismasystem med takkant är uppkallade efter Abbe-König, Uppendahl eller Schmidt-Pechan, som väl har fått den största spridningen. Optiska prestanda:
  • Porroprismasystem undviker den systembetingade nackdelen hos en prismasats med takkant i form av polarisationseffekter, vilkas verkan hos denna typ av vändningssystem endast kan reduceras genom högsta precision och en faskorrigerande beläggning på takkanten.
  • Reflektionen på prismornas katetytor sker i ett system enligt Porro med utnyttjande av totalreflektionens effekt och därmed nästan förlustfritt. Inga känsliga och transmissionsreducerande spegelskikt krävs.
  • Genom den hopkittning av de båda enskilda prismorna som exempelvis används hos NOBLEX reduceras antalet optiskt verksamma ytor från 8 till 6, och därmed möjligheterna till negativ påverkan på avbildningsprestandan. Samtidigt ökas transmissionen genom att två glas-luft-ytor undviks. I ett takkantsystem enligt Schmidt-Pechan är det 10 verksamma ytor som påverkar avbildningen.
  • Den klara strålföringen genom prismasystemet och förhindrandet av ljusspridning genom en lämplig utformning av prismafästet möjliggör en hög bildkontrast. Uppkomsten av upplysningar i ljusutträdet på okularsidan (bipupiller), vilket inte alltid säkert kan undvikas ens hos högkvalitativa takkantkikare, utesluts helt och möjliggör en hög briljans.
  • Med ett Porroprismasystem kan väsentligt större strålknippen realiseras, vilka förlustfritt förs genom prismorna. Vid samma objektivdiameter är ljusknippena som överförs fullt ut typiskt dubbelt så stora som hos takkantkikare. Därmed uppstår även mot bildkanten en ljusare bild än vad som är vanligt hos takkantkikare, samt en bättre lämplighet för skymning.

(Källa: A. Köhler från www.akoehler.de)

Varför stora objektivdiametrar för observationer i mörker?

Avgörande för den ljusmängd som når ögat är storleken på kikarens utgångspupill. Eftersom denna diameter beräknas som kvoten av objektivdiameter och förstoring har objektivdiametern ett avgörande inflytande på kikarens mörkerlämplighet.

Vilken inverkan har utgångspupillens diameter på observationskomforten?

Storleken på kikarens utgångspupill bör i idealfallet ha samma diameter som det betraktande ögats ingångspupill. Först då utnyttjar betraktaren även kikarens fulla ljusprestanda. Det mänskliga ögats pupillvidd är individuell. Visserligen minskar ögonpupillens öppningsförmåga under livets gång, men schablonmässiga sifferuppgifter bör man ändå avråda från. Alla 20-åringar har nämligen inte en pupillöppning på max. 7 mm och alla 60-åringar inte en pupillvidd på 3 mm. En sak kan man dock säga med säkerhet: en kikarutgångspupill som är större än ögonpupillen ger fördelar i observationskomforten. Bländarkanterna uppfattas då mindre och den egna handoron märks mindre genom dansande och vinglande synfältskanter. Användaren kommer visserligen inte att kunna utnyttja kikarens fulla ljusprestanda, men gottgörs i gengäld med en lugnare bild.

Varför måste linser ytbehandlas och hur känner jag igen ytbehandlingen?

Linser måste ytbehandlas för att säkerställa ett maximum av ljustransmission. Av fysikaliska skäl är det dock omöjligt att uppnå en transmission på 100 %. Därför är restreflexer fortfarande synliga på kikarlinser, vilka beroende på typen av ytbeläggning framträder i olika färger.
Färgintrycket hos en antireflexbeläggning (ytbehandlingsskikt) beror på restreflektionens inte helt linjära förlopp över våglängdsområdet. Denna restreflektion bestäms väsentligen av typen av antireflexbehandling (enkelskikt, flerskiktsbehandling eller bredbandsantireflex), reflektionsminimets läge, den använda receptet för skiktsystemet (materialval, skikttjocklek och skiktföljd), grundmaterialets brytningsindex samt tillverkningsspridningar (avvikelser i skikttjocklek och läge inuti bedampningsanläggningen).
Typiskt uppvisar den traditionella enkelbeläggningen med MgF2 en blå färgton. Flerskiktsbehandlingar framträder ofta violetta, men kan även ha vilken annan färg som helst, till exempel även blå, om reflektionsminimet förskjuts mot rött.
Moderna bredbandsantireflexbehandlingar är ofta lätt gröna, eftersom reflektionen inom det mycket stora spektralområde där reflektionen är mycket liten är något högre i det mellersta området, alltså vid grönt. Det uppfattas redan som en färgton.
(Källa: A. Köhler från www.akoehler.de)

Belysningsteknik

Vad är skillnaderna mellan de tre NOBLEX aspherilux-ficklampstyperna?

Ficklamporna i NOBLEX aspherilux midi-serien skiljer sig åt vad gäller hustyp, energiförsörjning och det använda ljusmedlet.

Hur uppnås den cirkelrunda spoten?

De flesta ficklampor arbetar enligt totalreflektionens princip med hjälp av en reflektor bakom ljusmedlet. Det reflekterade ljuset reflekteras sedan oriktat utåt, oftast genom en planparallell skiva. Därigenom kan spridningar och skuggbildningar uppstå i ljusfältet. I NOBLEX ficklampor används i stället för den transparenta skivan en asfärisk lins. Därmed får ljusstrålarna en exakt definierad avlänkning och det uppstår en ren, cirkelrund spot.

Hur skiljer sig halogen och LED åt?

De båda ljusmedlen skiljer sig huvudsakligen åt genom olika strömförbrukning och ljusspotens färgtemperatur. LED förbrukar mycket mindre ström än halogenlampor, varigenom en drifttid på upp till 10 h uppnås med en batteriladdning. LED-spotens färg framträder blåaktig, medan halogenlampan ger en gul ljusfärgning.

Varför är NOBLEX ficklampor platta?

Den platta formen har visat sig fungera väl i praktisk användning. Tack vare den får lamporna problemfritt plats i varje ficka och en oavsiktlig rullning av lampan förhindras dessutom.